Bara ett litet erkännande

Jag vet inte om jag kan släppa det. Så jag släpper det. Nu. Officiellt liksom. Ja. Även fast det blev traumatiskt och pinsamt och obehärskat. Så, nu är det gjort. Känns bra

HELVETE

Nu behöver jag nån som orkar lyssna, ett sf som registrerar namnen på de som köper biobiljetter, eller helst av allt, en tidsmaskin.

Eller kanske bara en lösning. ÅH.

RSS 2.0